Utbildning är väljarnas tredje viktigaste politiska fråga. Samtidigt kan det vara svårt att utröna hur partierna vill forma framtiden för Sveriges 450 000 studenter på högskolor och universitet.
Hur ska vi se till att studenterna får ihop vardagen, när hyrorna och matpriserna stiger? Hur får vi till utbildning i världsklass, när vi har lägst antal lärarledda undervisningstimmar i Europa?
Vi har sammanställt riksdagspartiernas svar på de viktigaste frågorna för Sveriges studenter. Sammantaget visar svaren olika visioner om högskolans framtid, och i höst är det ni som avgör vilken väg vi ska ta.
-
1
Hur vill ni höja kvaliteten i högre utbildning?
I Sverige har studenter i genomsnitt elva lärarledda undervisningstimmar per vecka. Det är lägst i Europa, enligt Eurostudents enkätundersökning. Samtidigt finns det stora skillnader mellan ämnesområden.
SocialdemokraternaLärarledd tid, pedagogik och forsknings-anknytning
ModeraternaEtt nytt resurstilldelningssystem som premierar kvalitet
SverigedemokraternaÖkade resurser
CenterpartietMer lärarledd undervisning höjer kvalitén
VänsterpartietMer pengar och fler undervisnings- timmar
KristdemokraternaStudent- inflytande, trygga anställnings- villkor för forskare/lärare
LiberalernaPrioritera kvalitet framför kvantitet
MiljöpartietUtgå från studenternas perspektiv
-
2
Hur tycker ni att studenthälsan bör stärkas?
Studenters psykiska ohälsa har återkommande uppmärksammats som ett problem och förvärrades under pandemin. Samtidigt finns det stora skillnader i tillgången till studenthälsan mellan olika lärosäten.
SocialdemokraternaStärk studenthälsan och förebygga psykisk ohälsa
ModeraternaÖka tillgängligheten för studenthälsan
SverigedemokraternaBygg ut studenthälsan
CenterpartietTillgängligheten och likvärdigheten ska öka
VänsterpartietBättre tillgänglighet och mer personal
KristdemokraternaStudent- inflytande, digital omställning, stärkt primärvård
LiberalernaFörbättra tillgängligheten till studenthälsan
MiljöpartietBättre förutsättningar och tydligare roll
-
3
Vill ni att regeringen tillsätter ett uppdrag till ett lärosäte eller en myndighet för att samordna studenthälsan nationellt?
Enligt en utredning av UKÄ skulle studenthälsan behöva samordnas nationellt för att stärka samarbetet inom studenthälsovården.
SocialdemokraternaJa
ModeraternaJa
SverigedemokraternaJa
CenterpartietJa
VänsterpartietJa
KristdemokraternaNej
Liberalerna–
MiljöpartietJa
-
4
Bör studenter ha möjlighet att sjukskriva sig på deltid med bibehållet studiemedel?
Yrkesverksamma har kunnat sjukskrivas på deltid sedan 1955 vid delvis nedsatt arbetsförmåga. Som student kan du idag inte vara sjukskriven på deltid med full ersättning. I praktiken är det därför svårt för studenter att sjukskriva sig på deltid.
SocialdemokraternaJa
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietJa
VänsterpartietJa
KristdemokraternaJa
LiberalernaJa
MiljöpartietJa
-
5
Vill ni öka antalet studiemedelsveckor för studenter?
Utbildningarna har blivit allt längre, bland annat sedan examinationssystemet gjordes om 2007. Exempelvis har utbildningar som lärare- och läkarprogrammet förlängts. Antalet veckor med studiemedel är dock oförändrat och möjligheten att få det förlängt är begränsad.
Socialdemokraterna–
ModeraternaNej
Sverigedemokraterna–
CenterpartietJa, med 40 veckor
VänsterpartietNej
KristdemokraternaNej
LiberalernaJa
MiljöpartietJa
-
6
Vill ni höja studiemedlet?
Enligt SFS bostadsrapport från 2021 har en tredjedel av studenterna en hyra på över 5000 kronor, vilket är nästan hälften av studiemedlet. Studenter lägger även en större del av studiemedlet på livsmedel än andra grupper och påverkas därför mer av ökade livsmedelspriser. I år ligger studiemedlet på 11 088 kronor per månad med lån.
SocialdemokraternaJa, men endast bidragsdelen
ModeraternaNej
SverigedemokraternaJa
CenterpartietJa, men endast lånedelen
VänsterpartietJa, men endast bidragsdelen
KristdemokraternaNej
LiberalernaJa, men endast lånedelen
MiljöpartietJa, men endast bidragsdelen
-
7
Vill ni att studiemedlets bidrags- och lånedel ska separeras?
Studiemedlet består idag av ett bidrag och ett lån, som är sammankopplade. För en student som enbart tar bidragsdelen så förbrukas samtidigt veckorna för att ta studielån.
SocialdemokraternaNej
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietJa
VänsterpartietNej
KristdemokraternaNej
LiberalernaJa
MiljöpartietNej
-
8
Vill ni att fribeloppet ska tas bort permanent?
Under pandemin togs fribeloppet tillfälligt bort för studenter med studiemedel, bland annat för att möjliggöra för studerande att arbeta extra i sektorer i behov av personal. Fribeloppet anger gränsen för inkomst vid sidan om studierna. Det kommer att återinföras den 1 juli 2022, och är för en heltidsstudent ca 90 000 kronor/termin.
SocialdemokraternaNej
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietJa
VänsterpartietNej
KristdemokraternaJa
LiberalernaNej
MiljöpartietNej
-
9
Vill ni införa studieavgifter för högre utbildning?
I många länder behöver studenter betala för högre utbildning, exempelvis genom en kursavgift eller utbildningsavgift. I Sverige är den högre utbildningen avgiftsfri för den som är svensk medborgare, har ett permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige, eller är medborgare i EU, ett EES-land eller i Schweiz.
SocialdemokraternaNej
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietNej
VänsterpartietNej
KristdemokraternaNej
LiberalernaNej
MiljöpartietNej
-
10
Vill ni återinföra investeringsstödet?
SFS bostadsrapport undersöker årligen studenters möjlighet till ett tryggt boende under studietiden. Det finns idag 450 000 studenter men bara ca 100 000 studentbostäder. Med ambitionen att öka nyproduktionen av hyresbostäder och studentbostäder infördes ett statligt investeringsstöd 2017. Stödet togs bort 2022.
SocialdemokraternaJa
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietNej
VänsterpartietJa
KristdemokraternaNej
LiberalernaNej
MiljöpartietJa
-
11
Bör forskare och doktorander undantas från utlänningslagens nya krav om anställning för permanent uppehållstillstånd?
Den nya utlänningslagen ställer krav på fast anställning som en förutsättning för att kunna få ett permanent uppehållstillstånd, vilket bland annat unga forskare och doktorander har kritiserat.
SocialdemokraternaNej
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietJa
VänsterpartietJa
KristdemokraternaNej
LiberalernaJa
MiljöpartietJa
-
12
Borde det införas ett separat bostadsbidrag för studenter?
Få studenter känner till att de kan söka bostadsbidrag, och av de studenter som idag nyttjar bostadsbidraget blir många återbetalningsskyldiga. Detta har visat sig ha en avskräckande effekt, trots att många studenter kan vara berättigade till bidraget.
SocialdemokraternaNej
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietNej
VänsterpartietNej
KristdemokraternaNej
LiberalernaNej
MiljöpartietNej
-
13
Borde högskoleprovet vara avgiftsfritt?
Högskoleprovet möjliggör en alternativ väg till högskolestudier och fyller därmed en viktig funktion för breddad rekrytering. Idag är anmälningsavgiften till högskoleprovet 450 kronor.
SocialdemokraternaNej
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietJa, vid ett provtillfälle
VänsterpartietNej
KristdemokraternaNej
LiberalernaNej
MiljöpartietNej
-
14
Tycker ni att räntan på studielånet ska höjas för att finansiera omställningsstudiestödet?
Räntan på studielånet är 0 procent under 2022, vilket är historiskt lågt. Regeringen har föreslagit att höja räntan med 0.5 procentenheter från och med 2023 för att finansiera en del av omställningsstudiestödet. Det är första gången räntan höjs för att finansiera en reform. Räntehöjningen gäller även de som redan har studielån.
SocialdemokraternaJa
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietJa
VänsterpartietNej
KristdemokraternaNej
LiberalernaNej
MiljöpartietNej
-
15
Vill ni höja anslaget till studentkårerna permanent?
Studentkårerna har en central roll för att utöva studentinflytande i praktiken via studentrepresentanter, studiebevakning etc. Under pandemin höjdes studentkårernas anslag tillfälligt till studentkårerna.
SocialdemokraternaNej
ModeraternaNej
SverigedemokraternaNej
CenterpartietJa
VänsterpartietJa
KristdemokraternaJa
Liberalerna–
MiljöpartietJa
Partiernas hjärtefrågor
Vi frågade partiernas utbildningspolitiska talespersoner vad deras hjärtefråga är inom högre utbildning.
Kvalitet i grundutbildningen
Universitet och högskolor står för utbildning av många av våra samhällsviktiga funktioner. Att utbildningen håller hög kvalitet och ger var och en rätt kompetens för att vara rustad inför arbetslivet är avgörande inte bara för den enskilde studenten utan också för arbetsgivarna och i förlängningen för samhällets kompetensförsörjning. Utbildningen ska vara relevant, aktuell, ha bredd och djup och ges i rätt form, t.ex. ha tillräckligt med lärarledd tid och ge möjlighet till VFU eller praktik.
Gunilla Svantorp
Utbildningspolitisk talesperson
Styrning och kvalitet
Det är av vikt att rektorer och styrelser vid universitet och högskolor har den kompetens som krävs för att svenska lärosäten ska kunna hålla en internationellt sett hög kvalitet. Det är viktigt att sakkunniga är internationella och obundna och att regeringen utser rektorer utan politiska hänsynstaganden. Moderaterna vill se ett nytt resursfördelningssystem som premierar kvalitet före kvantitet. Moderaterna vill även förstärka kvalitetsutvärderingen hos Universitetskanslersämbetet, och att myndigheten ska behålla sitt mandat att stänga ned undermåliga program.
Lars Hjälmered
Utbildningspolitisk talesperson
Universitet och högskolor ska vara fria från politisk påverkan
Undervisningsfriheten vid svenska universitet och högskolor måste stärkas och lärosätena ska stå fria från politisk påverkan. Det gäller såväl sammansättningen av litteraturlistor som vad som tas upp i undervisningen. Den akademiska diskursen ska kunna tåla även obekväma diskussioner och forskningsresultat. Undervisningen ska dessutom vila på vetenskaplig grund där fakta och kunskaper står i högsätet.
Patrick Reslow
Skolpolitisk talesperson
Stärkt kvalitet
Jag tycker det är viktigt att stärka utbildningskvaliteteten på högskolor och universitet i hela landet. Det är viktigt för studenterna, kommande arbetsgivare och svensk konkurrenskraft. Därför är behöver resursfördelningssystemet reformeras, satsningar ske på utbildningar som halkat efter mest och samverkan förbättras med näringslivet så att utbildningarna blir bättre och relevanta för arbetsmarknaden.
Fredrik Christensson
Utbildningspolitisk talesperson
Breddad rekrytering
Kunskap är en demokratisk rättighet, därför måste rekryteringen till högskolan breddas. Den sociala, könsmässiga och etniska snedrekryteringen har minskat under de senaste decennierna tack vare studiemedel, utbyggd högskola samt fler och nya utbildningar. Fortfarande finns det dock stora skillnader i hur väl lärosätena har lyckats att bredda rekryteringen. Fler vägar in på högskolan behöver prövas, t.ex. fler basår och lokala urvalsgrunder, tillsammans med åtgärder för att bryta könsstereotypa val.
Ilona Szatmari Waldau
Talesperson för högre utbildning och forskning
Kunskapsnation, studentinflytande, anställningstrygghet
Den högre utbildningens viktigaste uppgift är att stärka Sverige som kunskapsnation. För att förmedla kunskap till studenterna krävs kompetenta högskolelärare och forskare, en stimulerande arbetsmiljö samt studiesocial trygghet och ett starkt studentinflytande. Det är centralt för svensk konkurrenskraft att unga forskare ges de nödvändiga förutsättningar och trygga anställningsformer som krävs för att utvecklas till framstående forskare och för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen.
Pia Steensland
Utbildningspolitisk talesperson
Akademisk frihet
Att värna och skydda den akademiska friheten från yttre påtryckningar ser jag som en av mina viktigaste uppgifter i egenskap av liberal politiker med ansvar för den högre utbildningen. Akademisk frihet kan beskrivas som enskilda forskares och lärares rätt att undervisa och bedriva forskning fritt, även i ämnen som är kontroversiella eller obekväma. Det är därför Liberalerna har drivit på för en grundlagsutredning för att på sikt skriva in den akademiska friheten i grundlagen.
Maria Nilsson
Högskolepolitisk talesperson
Nyckeln till framtiden
Stark utbildning och forskning är en hörnsten i det nya gröna folkhemmet. Vägen går via akademisk frihet, bra villkor för studenter, lärare och forskare samt modet att lyssna till forskningens resultat. Kunskap om klimatets påverkan och människans förmåga till nytänkande, förändring och anpassning är en förutsättning för det hållbara samhälle vi ska bygga. Nyckeln till framtiden finns i skärningspunkten akademi, politik, näringsliv och fri media – i samtalet mellan människor!
Camilla Hansén
Talesperson för högre utbildning och forskning
Vad tycker folk på stan?
Studentpolitik är snårigt – vi frågade folk vad de tycker om de hetaste frågorna inför valet.